Vilka är kompenseringsmetoderna för maskincenter?

Under bearbetningen av ett CNC-maskincenter kan spårproblemlösningar uppstå på grund av faktorer såsom formen på skärverktyget. Det är inte något stort problem. Vi kan lösa det genom att använda kompenseringsmetoder. Generellt finns det tre kompenseringsmetoder.

1. Längdkompensation av skärverktyget

Datainmatning för programmering av CNC-maskincenter, börja med att ange delens maskincenter, etablera programmets koordinatsystem för arbetsstycket, detta koordinatsystem är endast arbetsstyckets koordinatsystem, noll. Längdkompensationen för CNC-maskincentret är endast relaterad till Z-koordinaten, till skillnad från programmeringsnoll i X- och Y-plan. Verktyget positioneras genom spindelns konhål utan förändring, och längden på Z-koordinatdelen är olika.

Bearbetningscentern måste borra ett hål 50 mm djupt och sedan borra till en djup på 45 mm. Ett 250 mm långt borrag och ett 350 mm långt gängborr används respektive. När nollpunkten för arbetsstycket ställs in på bearbetningscentern, kompenseras automatiskt längden på gängboret till Z+(eller Z) i nollpunktens Z-koordinat när gängboret anropas till arbete, trots att längderna på gängboret och borråget är olika, på grund av att kompensation finns. Detta säkerställer att efter att nollpunkten för bearbetningscentern har ställts in, även om längderna på gängboret och borråget inte är lika, på grund av att kompensation finns, när gängboret anropas till arbete, kompenseras automatiskt nollpunktens Z-koordinat för gängborets längd till Z+(eller Z), för att säkerställa korrektheten i bearbetningsnollpunkten.

2. Skäregelns radiekompensation

CNC-bearbetningscentrum har verktygsradiekompensation. När bearbetningsprogrammet kompileras beaktas inte skäregelns diameter. Verktygslängdkompensation gäller för alla verktyg, medan verktygsradiekompensation i allmänhet endast används för fräsverktyg. När man fräser ytter- eller inre kontur på en arbetsplåt med ett fräsverktyg kan verktygsradiekompensation användas. När en sidfräs används för att bearbeta arbetsstyckets sida krävs endast verktygslängdkompensation.

Verktygsradiekompensation för CNC-bearbetningscenter är ett kommando som är svårt att förstå och använda, och därför är man tveksam till att använda det vid programmering. I själva verket innebär det stor bekvämlighet i programmering och bearbetning när man väl förstår och behärskar användningen. När man ska skriva ett program för att bearbeta formen på en arbetsplatta med en fräs, är det första steget att noggrant beräkna koordinatvärdena utifrån arbetsplattans form, storlek och radie för att tydligt definiera verktygscentrums bana. Verktygets radie som används är endast fräsens radievärde. Efter redigering visade det sig att fräsen inte var lämplig, vilket krävde byte till verktyg med andra diametrar. Då måste koordinatvärdena för verktygsbanan beräknas på nytt, vilket är extremt svårt vid tillverkning av moldar med komplexa former. Formbearbetningen av arbetsplattor delas in i hugg- och finbearbetning. Därför slutförs huggbearbetningen efter att huggprogrammet har kompilerats.

Formen och storleken på det förgenererade arbetsstycket har förändrats, och att sedan beräkna mittpunktskoordinaterna för avslutningsverktyget blir mycket arbete. Om verktygsradiekompensation används kan verktygsradien ignoreras. Programmera enligt arbetsstyckets mått och placera sedan verktygsradien som radiekompensation i radiekompensationsregistret. När man tillfälligt byter fräsverktyg eller utför förgening och avslutning behöver endast verktygsradiekompensationsvärdet ändras för att styra form och storlek på arbetsstycket. Programmet behöver i princip inte ändras alls.

3. Förskjutningskompensation av fixturer

När ett CNC-bearbetningscenter bearbetar små arbetsstycken kan flera arbetsstycken spännas samtidigt utan att behöva ta hänsyn till varje arbetsstyckes koordinatnollpunkt. Programmera enligt G92-instruktionerna och använd sedan fixturoffset för att uppnå den programmerade nollpunktspositioneringen för varje arbetsstycke. Fixturoffset uppnås genom att använda fixturoffset. Det kan utföras med fixturoffset-instruktionerna G54 till G59, eller så kan koordinatsystemet ställas in med G92-instruktionen. Efter att ha bearbetat ett stycke, när man går vidare till nästa, återställs den nya nollpunkten för arbetsstycket med G92.